Michelingubben - Så började det

De bästa idéerna föds ofta av en slump. Och en av de idag tveklöst mest kända PR-figurerna i världen, Michelingubben (eller "Bibendum" som han heter utomlands), är inget undantag. Hans karaktäristiska silhuett och hans speciella humor och personlighet är allesammans unika egenskaper tätt sammankopplade med honom. De är också resultatet av en serie oförutsedda händelser som involverat så olika personer som en ingenjör omskolad till marknadsförare, en gammaldags poet och en bilförare.

I begynnelsen var verbet...

Det första steget: I februari år 1893 talade André Michelin på en konferens för Paris civilingenjörer. Han förespråkade där det luftfyllda däckets fördelar framför det traditionella bandade hjulet, och myntade begreppet som sedermera skulle bli Michelins motto: "Däcket som slukar hinder". Denna historiska fras skulle visa sig bli mycket produktiv...

Det andra steget: Följande år, på utställningen "Exposition Universelle et Colonial" i Lyon, lade bröderna Michelin märke till en hög av däck i deras monter. I högen fanns däck av alla dimensioner och den hade en mycket fantasieggande silhuett. Edouard ska då ha sagt till André:
-"Om den hade haft armar skulle den ha sett ut som en man". André Michelin skulle snart minnas den frasen.

Kulinarisk Latin
År 1897 visade illustratören Marius Rossillon (också känd under pseudonymen O´Galop) några olika publicitetsprojekt för bröderna Michelin. Bland dem fanns en skiss för ett brasserie vilken föreställde en man som höjde sitt glas till mottot: "Nunc est bibendum" (Det är tid att dricka) efter en vers av Horatius. I Andrés sprudlande fantasi födde detta citat omedelbart ett nytt: "Däcket som slukar hinder" (på franska: "dricker hinder"). Snart hade han associerat den tjocke Bayraren i skissen med minnet av högen av däck på mässan i Lyon, och han beställde en affisch av O´Galop.